Ultima Underworld The Stygian Abyss anses vara ett "landmark"-spel, som förändrade hur spel kom att se ut i framtiden. Jag kommer ihåg att jag spelade detta när jag var liten och var imponerad av möjligheterna man kunde göra i detta spel. Du kunde sova var som helst i spelet, du kunde göra upp en lägereld och laga mat, vilket var viktigt om du har tänkt överleva. (om du kombinerar en majskolv med en eld så har du gjort popcorn!). Sådana små detaljer kommer jag inte ihåg från tidigare spel.
Spelvärlden
Jag antar att jag måste ge en kort summering av vad Ultima-spelen går ut på och berätta vad The Stygian Abyss är för något. Det är en ganska komplicerad berättelse, men i stora drag: Du spelar en hjälte från vår värld som flera gånger har rest till Britannia i Ultima-universumet. Du har räddat landet många gånger och kallas helt enkelt för "The Avatar".
I denna värld finns det många raser och människor av olika sorter. De har tampats med varandra och har olika funderingar kring religion och politik. Sir Cabius beslutade sig för att göra ett grottsystem (The Stygian Abyss) fyllt med monster en vallfärdsplats för olika raser. De skulle i den grottan bli tvungna att lära sig följa dygderna som hade blivit etablerade tidigare i spelserien.
Grottorna koloniserades med tiden och raserna levde bra tillsammans, ända tills Cabius dog. Raserna började så småningom bli bittra på varandra vilket tvingade landets baron Almric att sätta en tung metalldörr vid ingången. Efter det blev Stygian Abyss känt som ett näste med onda människor och hemska odjur.
Handlingen
I denna värld finns det många raser och människor av olika sorter. De har tampats med varandra och har olika funderingar kring religion och politik. Sir Cabius beslutade sig för att göra ett grottsystem (The Stygian Abyss) fyllt med monster en vallfärdsplats för olika raser. De skulle i den grottan bli tvungna att lära sig följa dygderna som hade blivit etablerade tidigare i spelserien.
Grottorna koloniserades med tiden och raserna levde bra tillsammans, ända tills Cabius dog. Raserna började så småningom bli bittra på varandra vilket tvingade landets baron Almric att sätta en tung metalldörr vid ingången. Efter det blev Stygian Abyss känt som ett näste med onda människor och hemska odjur.
Handlingen
Ultima Underworld börjar med att Avatar har återvänt till jorden efter Ultima 6. I sina drömmar besöks han av trollkarlen Garamons spöke. Han berättar att hans bror Tyball har släppt loss en stor ondska och att Britannia behöver Avatars hjälp.
Avatar transporteras till ett sovrum i ett slott där Tyball är i full färd med att kidnappa baron Almrics dotter Arial. Hon har slängts ut genom sitt sovrumsfönster till ett troll som har tagit henne och för henne mot Stygian Abyss.
Tyball trollar bort sig och vakterna arresterar dig, eftersom de tror att du kidnappade Arial. Du påstår att du är den legendariske Avatar som har räddat världen sex gånger redan. (Det finns tempel nämnda efter dig i dethär skedet). Men baronen tror inte på dig. Han bestämmer sig för att slänga in dig utan vapen eller något i grottan. Om du är Avatar så borde du överleva. Om du inte är Avatar så dör du antagligen, din kidnappande fjant!
När Avatar är i grottan så kan du utforska den bäst du vill. Du kan lösa konflikter mellan olika grupper varelser på vilka sätt som helst (även om det innebär att du slaktar den ena arten och låter den andra leva) eller utföra olika uppdrag för att få belöning.
Men allt leder till att du kommer ner till bottnet av grottan, efter att ha slaktat avskyvärda monster på vägen dit. Arial lever ännu och Tyball håller på att genomföra en ritual. När Avatar har dödat honom så visar det sig att Tyball och Garamon hade i misstag släppt loss demonen "Slasher of Veils". Deras plan var att fånga demonen i henne och på så sätt förhindra demonen från att förstöra världen.
Med hjälp av Garamons spöke så hittar Avatar sir Cabius' reliker och slänger dem i vulkanen på bottnet av grottorna. Med hjälp av det och Garamons spökes kraft så öppnas en portal som leder ut till en annan dimension, dit demonen och Avatar sugs in. Du får yra runt en stund i denna dimension innan du hittar ut.
Vulkanen har ett utbrott, dottern är räddad och världen är räddad. Hurra!
Om spelet
De som älskar moderna RPG borde på riktigt ta sig en titt på detta spel. En del faktorer från detta spel har flytt med i senare spel, som t.ex att musiken ändras då det blir en stridsscen. Du kan plocka upp och kasta olika föremål tvärs över rummet.
Försök inte ens bryta dig in i ett rum för att stjäla föremål om du befinner dig i fel koloni. Då kommer precis hela kolonin att vilja slakta dig. Det är faktiskt intressant, med tanke på att en massa RPG-spel under den tiden inte alls hade fått in någon sån detalj. I en del andra spel så kunde du gå in i en bondgård, slå sönder alla krukor, ta alla pengar och sticka och ingen reagerade alls. Så var fallet ännu i många spel på det sena 90-talet.
Du ser allting från din karaktärs synvinkel i utritade 3D-grottor. De kan se lite platta ut, men jag skyller på den gamla tiden. Musiken och mörkret i grottorna gör mycket för att höja stämningen av isolation. Det känns väldigt ensamt där nere, då lilla jag är ensam mot tusentals monster. Synd att inte mina vänner Iolo, Shamino eller Dupre från tidigare äventyr kunde komma med mig denna gång....
Medan tiden går så kommer du att plocka upp olika vapen och föremål som du kan använda till olika saker som att t.ex tillverka vapen och rustningar. Du rör dig genom att klicka på olika delar i skärmen. Du väljer en ikon ur den vänstra spalten då du vill utföra en handling, som att dra fram ett vapen, plocka upp något eller aktivera något. På det sättet påminner dethär spelet väldigt mycket om ett point-and-click spel.
Du kan också hoppa, vilket både är en fördel och nackdel. Visst, det är händigt att kunna hoppa men försök hoppa och styra samtidigt med musen. Det är svårt!
Karaktärsskapandet känns säkert igen för de som har spelat gamla RPG-spel. Du väljer ett kön, namn, yrke och olika förmågor till din karaktär. Det enda som saknas är att du inte kan välja vilken ras du spelar. Du är en människa, deal with it!
Spelet har influerat Valve Games och Bethesda Softworks och var inspirationen bakom spelen Deus Ex och BioShock.
Min slutdom
Hur bra har spelet åldrats sen jag var liten? Ärligt talat så klarade jag aldrig spelet när jag var liten för spelet är komplicerat och tidskrävande. Mina känslor för detta spel är väldigt mixtrat, för å ena sidan är det ett bra spel med en komplicerad intrig och side-quests. Det finns en hel värld under jorden att utforska, vilket inte jag har sett någon annanstans tidigare.
Å andra sidan är det kanske lite väl krångligt och mycket att hålla reda på.
Men å tredje sidan, så tror jag att många spelare i dag är bortskämda. Om jag jämför med t.ex Oblivion. I det spelet har du en pil som alltid pekar exakt vart du ska gå och om du glömmer bort vad du ska göra där så står allt skrivet i en journal. (De flesta uppdrag är ändå "Gå in i grotta, döda monster, hämta skatt, komma tillbaka!")
Om du i Stygian Abyss glömmer bort vart du ska gå eller vad du ska göra under en quest så, som de sa i armén, "Det är den enskilde krigarens voi voi!"
Jag skulle kalla detta spel för ett ytterst välutvecklat "dungeon crawl" (de som har spelat D&D vet vad jag snackar om) Jag rekommenderar att du testar detta spel om du har mycket tid att döda.
Avatar transporteras till ett sovrum i ett slott där Tyball är i full färd med att kidnappa baron Almrics dotter Arial. Hon har slängts ut genom sitt sovrumsfönster till ett troll som har tagit henne och för henne mot Stygian Abyss.Tyball trollar bort sig och vakterna arresterar dig, eftersom de tror att du kidnappade Arial. Du påstår att du är den legendariske Avatar som har räddat världen sex gånger redan. (Det finns tempel nämnda efter dig i dethär skedet). Men baronen tror inte på dig. Han bestämmer sig för att slänga in dig utan vapen eller något i grottan. Om du är Avatar så borde du överleva. Om du inte är Avatar så dör du antagligen, din kidnappande fjant!
När Avatar är i grottan så kan du utforska den bäst du vill. Du kan lösa konflikter mellan olika grupper varelser på vilka sätt som helst (även om det innebär att du slaktar den ena arten och låter den andra leva) eller utföra olika uppdrag för att få belöning.
Men allt leder till att du kommer ner till bottnet av grottan, efter att ha slaktat avskyvärda monster på vägen dit. Arial lever ännu och Tyball håller på att genomföra en ritual. När Avatar har dödat honom så visar det sig att Tyball och Garamon hade i misstag släppt loss demonen "Slasher of Veils". Deras plan var att fånga demonen i henne och på så sätt förhindra demonen från att förstöra världen.
Med hjälp av Garamons spöke så hittar Avatar sir Cabius' reliker och slänger dem i vulkanen på bottnet av grottorna. Med hjälp av det och Garamons spökes kraft så öppnas en portal som leder ut till en annan dimension, dit demonen och Avatar sugs in. Du får yra runt en stund i denna dimension innan du hittar ut.
Vulkanen har ett utbrott, dottern är räddad och världen är räddad. Hurra!
Om spelet
De som älskar moderna RPG borde på riktigt ta sig en titt på detta spel. En del faktorer från detta spel har flytt med i senare spel, som t.ex att musiken ändras då det blir en stridsscen. Du kan plocka upp och kasta olika föremål tvärs över rummet.
Försök inte ens bryta dig in i ett rum för att stjäla föremål om du befinner dig i fel koloni. Då kommer precis hela kolonin att vilja slakta dig. Det är faktiskt intressant, med tanke på att en massa RPG-spel under den tiden inte alls hade fått in någon sån detalj. I en del andra spel så kunde du gå in i en bondgård, slå sönder alla krukor, ta alla pengar och sticka och ingen reagerade alls. Så var fallet ännu i många spel på det sena 90-talet.
Du ser allting från din karaktärs synvinkel i utritade 3D-grottor. De kan se lite platta ut, men jag skyller på den gamla tiden. Musiken och mörkret i grottorna gör mycket för att höja stämningen av isolation. Det känns väldigt ensamt där nere, då lilla jag är ensam mot tusentals monster. Synd att inte mina vänner Iolo, Shamino eller Dupre från tidigare äventyr kunde komma med mig denna gång....
Medan tiden går så kommer du att plocka upp olika vapen och föremål som du kan använda till olika saker som att t.ex tillverka vapen och rustningar. Du rör dig genom att klicka på olika delar i skärmen. Du väljer en ikon ur den vänstra spalten då du vill utföra en handling, som att dra fram ett vapen, plocka upp något eller aktivera något. På det sättet påminner dethär spelet väldigt mycket om ett point-and-click spel.
Du kan också hoppa, vilket både är en fördel och nackdel. Visst, det är händigt att kunna hoppa men försök hoppa och styra samtidigt med musen. Det är svårt!
Spelet har influerat Valve Games och Bethesda Softworks och var inspirationen bakom spelen Deus Ex och BioShock.
Min slutdom
Hur bra har spelet åldrats sen jag var liten? Ärligt talat så klarade jag aldrig spelet när jag var liten för spelet är komplicerat och tidskrävande. Mina känslor för detta spel är väldigt mixtrat, för å ena sidan är det ett bra spel med en komplicerad intrig och side-quests. Det finns en hel värld under jorden att utforska, vilket inte jag har sett någon annanstans tidigare.
Å andra sidan är det kanske lite väl krångligt och mycket att hålla reda på.
Men å tredje sidan, så tror jag att många spelare i dag är bortskämda. Om jag jämför med t.ex Oblivion. I det spelet har du en pil som alltid pekar exakt vart du ska gå och om du glömmer bort vad du ska göra där så står allt skrivet i en journal. (De flesta uppdrag är ändå "Gå in i grotta, döda monster, hämta skatt, komma tillbaka!")
Om du i Stygian Abyss glömmer bort vart du ska gå eller vad du ska göra under en quest så, som de sa i armén, "Det är den enskilde krigarens voi voi!"
Jag skulle kalla detta spel för ett ytterst välutvecklat "dungeon crawl" (de som har spelat D&D vet vad jag snackar om) Jag rekommenderar att du testar detta spel om du har mycket tid att döda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar